Efter samtal med basgruppen bestämde jag mig för att arbeta utifrån känslan av att misslyckas. Den där känslan av motstånd när det egentligen inte är något som står i vägen. Vädigt intressant. Har lite ideér på vart man skulle kunna börja kanske?
Frågan är bara om jag kommer mot någon slags gestaltande eller icke-gestaltande; vi får se!